November

Behöver jag ens säga mer..?

Sjuklingvecka o sjukstuga här hemma. Förkylda så in i vassen. Har vabbat sen i fredags. Det inleddes med ögoninflammation som sedan trappades upp med dunderhosta o snorigt... Sedan började ungkotten gå och gno sig på örat... Sovit har han inte heller gjort. Igår var värsta dagen... först o främst så sov han såå dåligt på natten, fick såna hostattacker så han bara skrek rätt ut. Han blev väl rädd, lilla vännen. Så jag gick in, klappade på honom tills han somnade och gick o lade mig igen och han precis slumra till så var det dags igen... Och så höll det på, HELA natten!! Så han var ju skapligt trött på morgonen sen så redan vid 8 lade jag honom igen, i vagnen. Han somnade som en stock men vaknar efter 20min (i vanliga fall brukar han iaf kunna sova 1,5-2h). Jätteledsen var han, heeela förmiddagen. Jag ringde till vårdcentralen o fick en tid klockan 14. Efter lunch var det dags att sova middag igen, och det blev 30min denna gång. USch, jag led verkligen med honom. Han ville sova, men kunde inte.

Hos doktorn var han SÅ duktig. Hon klämde o kände, tittade i öronen, halsen och så. Felix satt helt blickstilla och bara log o skrattade... Jag hoppas vi får fortsätta ha denna doktor för hon var SÅ bra med Felix. Han var röd i örat kunde hon iaf konstatera så det blev ett stick i fingret. Och inte ens då sa han nåt. INTE ETT PIP! (Måste jag tillägga att jag var ganska mallig ;)). Det var iaf ingen öroninflammation, men vi ska fortsätta ha koll för det kan tydligen blomma upp över en kvart sisådär. Men hostmedicin fick vi utskrivet och så köpte jag alvedon i hopp om att få en god natts sömn... pyttsan! Nej nej nej. Han somnade som vanligt vid sex (vintertid ni vet, så klockan är ju sju då för honom) men vaknar redan vid 21! Jag var astrött och hade precis lagt mig o slumrat till. Bara upp igen o in till kotten, som lägger sig o somnar. Jag lägger mig o efter fem min vaknar han igen.... och så håller vi på fram till 22. Sen ger jag upp! Jag tog in lilleman till min säng (trodde verkligen inte att det skulle gå för han gillar verkligen inte att sova hos mig, har försökt förut..) och han somnade på två röda. Så där sov han, mellan mig o Jocke fram till 3 då han börjar fara runt som en propeller. Jocke fixade välling och när den var uppdrucken var det en ARG Felix som skulle gå upp. Han kröp baklänges i hopp om att komma ur sängen. Så till slut lade jag honom i hans säng, i hans rum. Och gissa vad, han somnade! ;). Sen sov vi till 6... Dagen har varit helt okej. Vi sov middag båda två. Felix sov i över tre timmar. Jag skulle bara vila en liten stund för jag ville dricka kaffe med Jocke innan han skulle till jobbet. Men... jag vaknar av att Felix vaknar och går upp. I köket ligger en lapp där det står "ville inte väcka dig gumman! Hörs sen. Puss". Jag sov alltså i nästan två timmar. Jääätteskönt o välbehövligt!! Men inte fan är jag pigg för det!! Tog en liten promenad på eftermiddagen för att få friskluft. Men nej, jag är trööött ändå. Har väl varit lite för mycket dessa dagar. Vakna nätter, sjuk son och krasslig själv. Man vet att man lever om man säger så...

Nästa söndag är det mammas födelsedag, hon skulle ha fyllt 64 år. Och det är 11 år sedan hon togs ifrån oss. Och vet ni, tiden läker inte alla sår, men såren slutar iaf blöda. Ärren kommer alltid finnas där. Jag tänker på mamma varje dag. Och jag önskar verkligen att ödet varit annorlunda. Felix förtjänar att ha en mormor. Och jag förtjänar att ha en mamma som finns där med råd o hjälp. Mamma, jag saknar dig och just idag gör det ONT.